söndag 23 januari 2011

Oscar- en tvååring som "kan själv"!


Våran tvååring är en liten man med humör, men eftersom temperament är något vi ärver är det kanske inte så märkligt....Det är i vart fall häftigt att leva med en tvååring, eftersom det är mycket känslor och det svänger ofta och snabbt; det kan gå från ilska till glädje på några få
sekunder.... Och Oscar blir väldigt arg för den minsta lilla motgång; det kan vara allt från att man råkar lägga upp mat till honom när han ville göra det själv, till att man kör hans leksaksbil på fel sätt. Och frågar man Oscar något säger han automatiskt "nej!"; ibland innan han ens hunnit uppfatta frågan. Så att få Oscar att bryta upp från något han håller på med för att man ska åka till dagis e.d. är svårt. När man väl fått på honom alla vinterkläder och sitter i bilen är man ofta både svettig och stressad över att man åter igen är sen.... Enligt "Trotsboken" har studier visat att det uppstår småkonflikter mellan 2-3-åringar och deras föräldrar var tredje minut och större konflikter tre-fyra gånger i timmen. Så det är skönt att det finns vetenskapligt belägg för att våra konflikter är "helt normala".....
Men oftast är Oscar trots allt på glatt humör och nu har han blivit så stor så att man hitta på saker tillsammans och ha riktiga samtal med honom, vilket är mysigt! Jag och Oscar har t.ex. varit på teater i Lund och sett "Max" vilket blev jättelyckat! Och Johan och Oscar åker varje helg på någon "utflykt" (allt ifrån Tropikariet till Bauhaus), vilket såväl far som son uppskattar.
Oscar har nu också fullt ut accepterat lillebror och ser på Axel som en del av familjen. Skönt, eftersom det inte var så kul att ha en gråtandes tvååring som ryckte en i kjolen så fort man skulle amma eller byta blöja på Axel.
Oscar gillar verkligen dagis, men får tyvärr bara gå 15 timmar i veckan; tisdag, onsdag och torsdag kl. 9-14. Så på måndagar och fredagar försöker vi gå iväg och träffa andra barn så han får "leka av sig". På måndagar är det måndagsfika här i hamnen för alla föräldralediga och på fredagar har vi varit på kyrkans baby/barn café i Barsebäcksby. Men även om Oscar gillar måndagsfika och "Kyrkis" så saknar han bästa kompisen på dagis; Ebba. Frågar man vad han har gjort på dagis säger han för det mesta att han har lekt med Ebba och att de leker med dockan. Så snart får väl Johan ge med sig och köpa en docka till honom...
Oscar är inte lika fotbollstokig som han var tidigare, utan nu är det mycket lego-byggande. Johan är mycket förtjust över Oscars lego-intresse och sa häromdagen att det alltid varit en dröm för honom att få bygga med lego med sin son.



En ARG Oscar!






Oscar gillar att pilla med saker, t.ex att mecka med bilar. Pappas pojke... eller kanske morfars...




Oscar låtsas-ringer till kompisen Ebba.

Oscar och Johan bygger lego.




Oscar visar stolt upp det fina lego-huset!

2 kommentarer:

Johanna Wong sa...

Härligt det där med trotsåldern! Jag refererade nyss till ditt inlägg då Marcel tror att Irma är totalt onormal bara för att hon får lite mer utbrott än vad syskonen hade när de var i den åldern. Kul att se nya bilder på killarna, vi saknar er! Hoppas ni får en skön semester i solen!
Kram från ett vårigt Tokyo!

Unknown sa...

Dom är båda jätte gulliga. Hmm temprament, kan väl aldrig tänka mig.Ja men snart är den tiden över men jo det kan bli jobbigt.Men Axel har underhållning, det är ju lite kul. Ja Johan ser väldigt sliten ut på sofan, tror tupplur på soffan är genetics.